Frustration och Förtvivlan
Publicerat 2014-08-24 22:52:15 i
Allmänt
Ja, några månader har gått.Jag har sträckt ut handen till de jag trodde skulle hjälpa.Jag har hittills talat för döva öron.Mina ord och meningar ändras till en sanning som inte är min. Jag sitter i en karusell som inte vill stanna och jag kan bara hjälplöst hålla i mig när den kränger åt olika håll. Vad gör man när ingen lyssnar, när ingen ser, ingen vill ta ansvar och ingen vill hjälpa?Avgrunden slukar mitt hopp, och nu är botten snart nådd. Jag kan inte kämpa i ett kompakt mörker utan minsta tillstymmelse av ljus. Om ända fler visste hur ett mänskligt helvete känns att leva, när hjärtat vrider sig av smärta, huvudet bankar och tankarna snurrar i ljusets hastighet. Var finns empati? Var finns omtanken? Vart finns den som kan rädda mig ur det kaos som sakta förtär min tanke och själ?Rädda mig, se mig, hör mig........